En dag kommer min dag också att komma,..

Slå mig, gör vad du vill, skrik åt mig och kalla mig vad du vill, var hur taskig som helst och hata mig, vad som helst utom tystnaden. Du stryper mig långsamt med den, den dödar mig, den plågar mig, det finns inget värre än tystnaden. Jag är ensam, men ändå inte. Jag säger något, men varken du eller någon annan hör. Så jag skriker, jag agerar, men ingen bryr sig. Jag vill försvinna, jag vill bort, ingen lyfter ett finger. Allt som är, det är tystnaden. Jag dog, men ingen märkte något. Jag var väldigt lite på jorden och tystnaden var min enda vän..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0