it`s done!
besöket på sjukhuset igår gav mer än jag vågat tro. men ändå ingenting.
jag fick ett kanske, mer än vad jag fått på tre år hittills.
jag ska göra den undersökningen.
jag hoppas det är det jag har, men verkligen inte, det skulle ställa till mycket.
mer än vad det redan har gjort. jag känner mig ledsen, väldigt ledsen.
det känns hopplöst, jag är rädd, på riktigt den här gången!
jag vet inte ut eller in, jag är nervös.
tack till mormor, cecilia och niklas, utan er just nu vet jag inte vart jag skulle ta vägen!
extra tack till dig älskling, för att du stöttar, för dina ord, för att du är du!
Kommentarer
Trackback
